Hem

CD: Honkin’ On Bobo – Aerosmith (2004)

Lämna en kommentar

Road Runner/Shame, Shame, Shame/Eyesight to the Blind/Baby, Please Don’t Go/Never Loved a Girl/Back Back Train/You Gotta Move/The Grind/I’m Ready/Temperature/Stop Messin’ Around/Jesus Is on the Main Line

Producent: Jack Douglas, Steven Tyler, Joe Perry m.fl. Skivbolag: Columbia

____________________________________________________________________

Den här hade jag glömt bort. Aerosmiths senaste platta som kom 2004 och jag vet inte hur länge de nu arbetat med ”nya plattan” men det måste vara minst fem år. Nu är detta dock en coverplatta (med ett litet undantag) och tanken var nog att Steven Tyler och Co skulle hitta tillbaka till sina rötter med hjälp av bluesklassiker som ”I’m Ready” och ”Roadrunner”. De har till och med anlitat sin gamla producent Jack Douglas som rattade ljudet på de numera klassika 70-talsplattorna.

Det är dock själva produktionen som inte riktigt funkar. Jag menar, Steven Tyler sjunger ju som vanligt arslet av de flesta och vad det gäller övriga medlemmar så har de pillat på sina instrument i runt fyrtio år nu så det klart att de kan lira. Men som ofta med Aerosmiths senare plattor så är det aningen överproducerat, som i ”Baby, Please Don’t Go”. En låt de fullkomligt kör över och fördärvar. Andra exempel är annars så svängiga ”I’m Ready”, där luftsmedarna fullkomligt tappar huvudet.

Nu är det inte så illa hela vägen – de lyckas många gånger hålla sig på banan och får till ett hyfsat driv, men det känns inte genuint. Lite för kommersiellt. En lite skitigare och en något skevare ljudbild hade faktiskt inte skadat. Nu känns det bara som  business as usual. Lite synd att de inte vågar mer än så här kan jag tycka. Och det egenhändigt komponerade stycket ”The Grind” gör väl ingen direkt lyckligare?

Omslaget skvallrar kanske om att de spelas en del munspel på den här plattan, vilket är ett instrument jag verkligen inte tycker att Steven Tyler behärskar. Jag menar, har ni hört ”Pink”? Tror att jag skrivit det tidigare, men om någon utlyste en tävling som gick ut på att hitta historiens mest okänsliga munspelsdomptör – ja, då är det nog dött lopp mellan Tyler och Alanis Morissette. Det är mest blås in – blås ut! Fast Tyler sköter sig faktiskt hyfsat här ändå, må jag säga.

Bästa spår: ”Stop Messin’ Around”, där Joe Perry sjunger och det faktiskt svänger ganska genuint (på plattan, men inte direkt i liveklippet nedan).

Annonser

LP: Greatest Hits – Aerosmith (1980)

2 kommentarer

Sid 1: Dream On/Same Old Song and Dance/Sweet Emotion/Walk This Way/Last Child

Sid 2: Back in the Saddle/Draw the Line/”Kings and Queens/Come Together/Remember (Walking in the Sand)

Producent: Jack Douglas, George Martin m.fl. Skivbolag: Columbia

______________________________________________________________________________

Aerosmith spelade väl rock redan på grottmänniskornas tid? Kanske inte, men det känns som om bandet funnits i evigheter. Nyligen läste jag att Steven Tyler ska vara med i American Idol, och då inte bara som gäst utan som en av medlemmarna i juryn. Bandkollegan Joe Perry lär inte ha gillat det hela och avfärdat programet som trams. Han tycker att Aerosmith ska spela in en ny platta istället. Tyler tycker att de kan göra två saker samtidigt. Hur som helst, Tylers blotta medverkan i programet har lett till att Aerosmiths gamla samling Big Ones seglat upp på försäljningslistorna och några av bandets låtar laddas ner flitigt på itunes.

Tänk att det kan vara så lätt ibland!

Den här samlingen är dock något äldre. Vet inte om den ens finns i tryck längre, då den liksom inte innehåller några av bandets hits från 80-talet och framåt. Men, det här är en bra samling – och man glömmer lätt bort att de tidiga Aerosmithlåtarna har sjukt sköna riff. Allt på denna vinyl är ju klassikt, men visst saknar jag ett helt gäng gamla låtar – som ”Nobody’s Fault”, ”Uncle Salty”, ”Toys In The Attic”, ”Make It”, ”Lord of The Thighs”, ”No Surprise” och ja …. en drös andra. Men de få’la duga för nu!

Citatet: ”Oh, heads I win, tails you lose, to the never mind where to draw the line”