Hem

Vinylsingel: I Just Can’t Stop Loving You – Michael Jackson (1987)

Lämna en kommentar

Sid A: I Just Can’t Stop Loving You (with spoken intro)

Sid B: Baby Be Mine

Producenter: Quincy Jones & Michael Jackson Skivbolag: Epic

_________________________________________________________________________

Den här singeln är inte heller min, men den är ju faktiskt riktigt bra. En Michael Jacksonlåt från Badplattan – klart att det är bra. Han gjorde inte många fel under 80-talet, kungen av pop. Fast, lustigt nog är B-sidan ännu bättre – kanske för att den är tagen från Thriller?

Nåja, bara för att ni ska få en liten inblick i hur extremt hårt jag jobbar med den här bloggen (nåja) så kan jag säga att jag scrollade igenom spotifylistan efter alla versioner av den här låten, för att få tag i den korrekta med ”spoken intro”. Den är några sekunder längre än övriga och rätt ska ju vara rätt, eller hur. Men tyvärr lyckades jag inte hitta den. Ni får helt enkelt leva med detta!

Det här är ju en duett, där Michael sjunger tillsammans med Siedah Garret. Hon var dock inte förstavalet utan flera stora stjärnor, som Barbra Streisand och Whitney Huston lär ha tillfrågats, men hade inte riktigt tid att svänga förbi studion. Då blev det till sist Siedah som fick uppdraget. Det kan ju inte ha varit dåligt för hennes karriär, även om jag inte direkt hört något annat med henne. Hon skrev dock en annan Jacksonhit, ”Man In The Mirror”, och kunde nog ta ett sabbatsår och bada i stimpengar.  Vidare, det spelade ingen roll att storstjärnorna nobbade låten – den blev en jättehit ändå och intog givetvis förstaplatsen på listor runt om i världen.

Bonusinfo: när Michael Jackson gav sig ut på Bad World Tour sjöngs den här låten tillsammans med en körtjej vid namn Sheryl Crow. Några år senare släppte hon sin första soloplatta – och det gick ju ganska bra för henne också.

Annonser

LP: Dangerous – Michael Jackson (1991)

Lämna en kommentar

Sid A: Jam/”Why You Wanna Trip On Me/In the Closet

Sid B: She Drives Me Wild/Remember The Time/”Can’t Let Her Get Away”Heal the World

Sid C: Black or White/”Who is it/Give In To Me

Sid D: ”Will You Be There/Keep The Faith/Gone too Soon/Dangerous

Producenter: Michael Jackson, Teddy Riley & Bill Bottrell  Skivbolag: Epic

________________________________________________________________________

Trots att Michael Jackson inte längre finns ibland oss kom det ut en ny skiva härom dagen. Och enligt nån artikel jag läste så kommer detta att fortsätta i flera år framöver; det ska mjölkas ur varenda droppe. Jag har givetvis lyssnat på Michael, som plattan heter, och hoppas inte att det är det bästa som finns outgivet med Jackson. Det låter verkligen sunkig rnb-platta om hela projektet och hur het är Lenny Kravitz som duettpartner?

När jag lyssnar på Michael kommer jag att tänka på Dangerous. Fast Dangerous är givetvis oändligt mycket bättre än så fast inte i närheten av vare sig Thriller eller Bad. På den här skivan gick Michael Jackson vidare utan Quincy Jones och på det hela är det stelare och svänger inte lika mycket. Men sjäklvklart var det rätt att gå vidare.

När han får till det så funkar det verkligen bra. Allra bäst är ”Black or White” som har ett fantastiskt skönt gitarriff; helt klar ett av mina favoritriff. Det låter kanske konstigt – för det är ju inte speciellt hårt – men så är det! Sedan gillar jag det stelopererade svänget i låtar som ”Jam”, ”Why You Wanna Trip On Me” och ”Who Is It” – problemet är bara att det blir alldeles för enformigt. Samma formel i allt för många låtar! Sedan har vi balladerna, där kanske ”Heal The World” är den mest kända – fast den är väl smetig för mig. Och ”Give In To Me” påminner mig bara om ”Dirty Diana” – grymt överskattad låt! Vilken av dem? Båda!

Fast det här är en bra skiva – som egentligen bara blir dålig om man tvunget måste jämföra den med föregångare. Men det måste man ju inte. Vidare, Michael lyckades inte riktigt få till det efter Dangerous även om det finns låtar här och där (”They Don’t Really Care About Us”, ”Blood On The Dancefloor”, ”Earth Song”, ”You Rock My World”) som är riktigt bra. Och när jag lyssnar igenom den där nya plattan framstår Dangerous helt plötsligt som ett mästerverk.

Som sagt – allt är relativt!

Citatet: ”I’m not going to spend my life being a color” (Black or White)

LP: Victory – The Jacksons (1984)

Lämna en kommentar

Sid 1: Torture/Wait/One More Chance/Be Not Always

Sid 2: State of Shock/We Can Change the World/The Hurt/Body

Producenter: The Jacksons Skivbolag: Epic

______________________________________________________________________________

Jaha, och vad hittar man i tvättmaskinen då? Jo, en gammal The Jacksons-platta från det musikaliska katastrofåret 1984. En riktig skitplatta som inte blir bättre av ett par varv i tvättmaskinen. Vill minnas att en av de första Okej-tidningarna jag köpte hade ett omslag där både bak- och framsida pryddes av detta konvolut och jag antar att det produktplacerades lika bra då som nu.

Vet inte riktigt varför Michael Jackson bestämde sig för att göra en sista platta och turné med sina bröder, för han behövde verkligen inte deras draghjälp. Michael var redan världens största artist 1984! Passande nog beskriver inledande ”Torture” precis vad jag känner någon minut in i Victory. Sedan har ju den dassiga produktionen inte åldrats speciellt bra. Här hittar du också en duett med det omaka paret Michael Jackson och Mick Jagger – vilket förmodligen var plattans största hit, men den är hemsk! Det här är mest utfyllnad av de övriga bröderna som rider på brorsans framgångar. Kolla bara in videon till ”Torture” där de flörtar med Michaels ”Thriller”-video.

Bonusinfo: Det syns inte på min bild, men sista s:et i Jacksons på konvolutets framsida påminner om en femma, vilket alltså anspelar på Jackson 5 – men det här är faktiskt den enda plattan där alla sex bröderna medverkar. Men som de säger, ”ju fler kockar…”

CD: Invincible – Michael Jackson (2001)

Lämna en kommentar

Unbreakable/Heartbreaker/Invincible/Break of Dawn/Heaven Can Wait/You Rock My World/Butterflies/Speechless/2000 Watts/You Are My Life/Privacy/Don’t Walk Away/Cry/The Lost Children/Whatever Happens/Threatened

Producenter: Michael Jackson, Rodney Jerkins, Babyface m.fl Skivbolag: Epic

_____________________________________________________________________________________

Minns hur besviken jag blev första gången jag hörde Invincible. Satt på bussen, 725:an, och sjönk liksom ihop en aning av besvikelse. Visst, Michael Jacksons karriär var inte direkt på topp och vad hade man egentligen att vänta sig? Jag vet, men första singeln ”You Rock My World” tände allt hopp. Det var en fantastiskt liten svängig låt som landade någonstas mellan Off The Wall och Thriller. Han var tillbaka, bara genom en enda låt. Och det var ju givetvis just den låten som sänkte plattan eftersom den inte på långa vägar motsvarade förväntningarna.

Jag vet inte hur Michael Jackson tänkte här. Han inleder med att leverera en sjukt svängig singel som signalerar att han är tillbaka med ett nygammalt sound men väljer att fylla på resten av plattan med något som låter överblivet material från Dangerous. Visst, Dangerous var ingen dålig platta men långt ifrån tidigare alster – och det här är desutom sämre. Mycket sämre.

Men jag gav mig inte; ville verkligen gilla det här så jag intalade mig själv att ”Unbreakable” var en ny ”Jam” eller att ”Heartbreaker” faktiskt hade kunnat passa på Bad och att balladerna ”Break of Dawn” och ”Butterflies” kommer att bli framtida klassiker. Men jag hade fel, och i nionde spåret ”2000 Watts” kreverar jag och ger upp – för där förlorar Jackson sin värdighet.

Det är synd, men den enda behållningen på den den här skivan är ”You Rock My World”. Den är å andra sidan det bästa Michael jort sedan Bad men det hjälper ju inte en hel platta. Sorgligt nog fick han aldrig chansen bevisa att han kunde bättre än det här, men även dussinspåret – och Jacksons sista – ”This Is It” är bättre än nästan allt på Invincible.

CD: Bad – Michael Jackson (1987)

Lämna en kommentar

Bad/The Way You Make Me Feel/Speed Demon/Liberian Girl/Just Good Friends/Another Part Of Me/Man in the Mirror/I Just Can’t Stop Loving You/Dirty Diana/Smooth Criminal/Leave Me Alone

Producent: Michael Jackson & Quincy Jones Skivbolag: Epic

______________________________________________________________________________________

Den här har du ju hemma såklart! Konstigt nog har jag inte Michael Jacksons allra bästa skiva Thriller – men Bad är ju inte dålig den heller, även om titeln kan får en att tro det. Nej, den är faktiskt makalöst bra.

Och det beror inte främst på att den har sålt i över 30 miljoner exemplar eller på synkoperna i ”Smooth Criminal” eller för att den genererade tio singlar (varav hela fem topplisteettor). Nej, det beror främst på att det svänger så otroligt mycket. Det spelar inte någon som helst roll vilken typ av låt det är för Michael får till sitt egna sväng på nåt sätt. Han hade rytmen i blodet; ända ut i fingertopparna.

Såg filmen This Is It för ett tag sedan; ni vet den där ”dokumentären” om Jacksons repetitioner inför den stora comebacken, och kan verkligen rekommendera den. Det var inte alls någon trött, nerdrogad femtioåring som jag mötte utan ett proffs som fortfarande hade både rösten och dansstegen på rätt ställe. Detta trots att han ”sparade sig” under repetitionerna. Det hade blivit en makalös show om Michael hade fått genomföra den.

Det som slog mig mest då jag såg filmen var hur snedvriden mediabilden av Michael Jackson verkar vara. Han var inte på något sätt konstig eller hemlig, och vidare hade han full koll på läget och styrde produktionen med van hand. Inga hårda ord, men jävligt bestämd. Lade bara till ett ödmjukt ”with love” när han tillrättavisade någon i bandet.

En fantastisk artist, och jag undrar om vi någonsin kommer att få se eller höra någonting liknande i framtiden?

Citatet: ”Annie are you okay?”